Hemmasittar problematik

Att förstå och hjälpa ditt barn om det är en "hemmasittare"

Det finns många anledningar till varför ett barn vägrar att gå till skolan. Vissa problem kan du som förälder lösa själv tillsammans med ditt barn, deras klasslärare och med skolpsykolog. Men i vissa fall kan det behövas mer professionell hjälp. Om du har ett barn med hemmasittarproblematik är du välkommen att kontakta oss. Våra medarbetare är legitimerade psykologer och har erfarenhet att arbeta med barn och ungdomars psykiska ohälsa och hemmasittarproblematiken. Våra specialister kan även hjälpa dig som förälder med rådgivning och stöd. Vi erbjuder skolpedagogisk rådgivning och utredning för barn som har fyllt tolv år och har en hemmasittarproblematik. Läs mer om hur du/ni kan få professionell hjälp här. 

Skolångest, skolfobi, skolvägran…olika namn på samma problematik, barnet vill inte gå till skolan. Skolan blir en källa till rädsla och stress. Hur ska du som förälder hantera situationen? Dels behöver du som förälder lära dig att skilja på ångest och ångest. Att ha ångest inför till exempel ett viktigt test eller i samband med ett uppträdande är en normal och vanlig reaktion. Till skillnad från om ditt barn känner sig deprimerad varje morgon och hela tiden letar efter en ursäkt för att inte gå till skolan samtidigt som hen beter sig normalt och är glad på helgen. De flesta barn har också svårt att förklara vad som är fel men klagar på ”magont” eller ”feber”, och det behöver inte vara en simulering då dessa symtom kan uppstå vid svår ångest. 

Varför vägrar ditt barn att gå till skolan?

För förstaklassare är problemet oftast svårigheter med social anpassning. Skolan är en obekant miljö där barnet inte känner sig bekväm och vill helst gå hem. För grundskoleelever kan det handla om rädsla att inte uppfylla sina föräldrars förväntningar vilket skapar oro. Barnet kan även bli upprörd på grund av ett mindre misslyckanden som att glömma sin anteckningsbok. Som förälder är det viktigt att inte ställa överdrivna krav på sitt barn, inte skälla ut hen för mindre förbiseenden och förklara att det mänskligt att inte lyckas första gången.

Anpassningsperioden som förstaklassare

Vad innebär anpassningsperioden? Vissa förstaklassare har svårt att anpassa sig till skolan, den nya livsrytmen, skolreglerna och att gruppdynamiken samt att hitta nya vänner i skolan. Enligt psykologer kan den normala anpassningsperioden för ett barn ta ett par veckor upp till sex månader. Allt beroende på barnets individuella egenskaper, komplexiteten i skolans läroplan med mera. Men i genomsnitt tar anpassningen cirka två till tre månader, varefter ångestnivån hos en grundskoleelev minskar. Barnet har då lärt sig skolans beteendenormer och har hittat nya vänner. 

Under denna anpassningsperiod kan ditt barn vara gnälligt, irriterad, klaga på trötthet, ha huvudvärk och kanske sover dåligt. Psykologiska svårigheter kan eventuellt uppstå under denna period. Som till exempel, en rädsla för att gå till skolan, en negativ inställning till själva lärandet, en avvisande lärare med mera.  Även om varje enskilt fall ska bedömas individuellt finns det allmänna rekommendationer från psykologer som kan hjälpa ditt barn under denna anpassningsperiod.

  • Som förälder är det bra om du minimerar dina egna känslomässiga  reaktioner när ditt barn vägrar att gå till skolan
  • Ha tålamod med barnets framgång i skolan då skolfrågor kan framkalla ångest
  • Beröm ditt barns skolarbete och visa på hur hen har förbättrat sina resultat
  • Jämför aldrig ditt barns skolarbete med andra barns- eller syskons resultat

Högstadiet och tonårsperioden

När barnet börjar högstadiet och samtidigt kommer in i tonåren sker en vändpunkt i deras liv och kan därför skapa hemmasittarproblematik. Det finns flera scenarier som kan skapa ångest hos ditt barn. Du finner några av dessa scenarier i vår punktlista. Men oavsett problem så är det viktigt att som förälder vara uppmärksam på ditt barn/tonåring och att inte alltid förlita dig på att problemet går över av sig själv. 

  • Rädd för att straffas hemma om hen kommer hem med låga betyg eller inte har uppfört sig i skolan
  • Rädd för att offentligt, göra ett misstag och att klassen ska skratta
  • Har svårt att hitta ett gemensamt språk med en av lärarna, möter förlöjligande, förbråelser, ouppmärksam attityd
  • Känner sig svag, osäker och annorlunda. Blir kanske retade på grund av omoderna kläder eller prylar och har svårt att få vänner
  • Smittas av ångest från till exempel en förälder som är orolig för betygen och som hela tiden påminner om hur viktigt det är med bra betyg för att kunna fortsätta studera
  • Vill vara bäst hela tiden och konkurrerar ständigt med andra elever, vilket kan bidra till en överbelastning av skolarbete och prestationsångest

Fakta om Hemmasittare

  • Redan på 1990-talet uppmärksammades den här problematiken i Japan, dessa barn kallade man ”hikikomoris”
  • Andra ord som används; skolångest, skolvägran, skolfobi, frånvaroproblematik…
  • En problematik som blir allt vanligare och där mörkertalet är stort
  • Det påverkar hela familjen vilket innebär att stöd till och kontakt med vårdnadshavarna är ett viktigt 
  • Det finns professionell hjälp att få men stödet behöver utformas och utgå från varje individ

Ladda ner vår app

Klicka på en av ikonerna nedan för att ladda ner Aidera Psykiatri appen. Den är kostnadsfri. I appen kan du enkelt och snabbt boka in ett besök med en av våra specialister.