Coronapandemin skapar moralisk och ekonomisk stress vilket leder till psykisk ohälsa.
Moralisk stress drabbar många i dessa dagar med Coronapandemi. Upplevd konflikt mellan vad man upplever att man bör göra, och tryck från kamrater, organisation, praxis med mera som hindrar eller omöjliggör en etiskt riktig handling, ger upphov till ”moralisk stress”, även kallad ”etisk stress”. (Psykologiguiden 2020)
Folkhälsomyndigheterna här i Sverige ger oss riktlinjer om hur vi skall bete oss för att minska smittspridningen. Hur vi tolkar och tror på vad de säger märks på flera olika sätt.
Vad vi tänker och tycker om det som myndigheterna säger.
Sveriges hållning vad det gäller smittskyddsbeteende är inte samstämmigt med vad myndigheterna i andra länder anser. Detta medför att ett tvivel uppstår och att utrymme för diskussioner och flera olika tolkningsmodeller av vad som är riktigt. Detta ökar den moraliska stressen då individen inte känner sig säker på de riktlinjer som ges. Har resten av världen fel och Sverige rätt eller har Sverige fel och resten av världen fel? Detta kan leda till en inre diskussion som individen inte själv kan lösa vilket leder till psykisk ohälsa.
Vad vi faktiskt gör.
Utifrån ovanstående inre dialog så leder den också till ett faktiskt beteende. Beteendet kan överensstämma med eller gå emot riktlinjerna från de svenska myndigheterna. Då medierna ger oss snabba uppdateringar om läget varje dag, flera gånger om dagen, gör individen ständiga avstämningar gällande sitt beteende och hur de överensstämmer med riktlinjerna samt upp eller nedgång i antalet smittade och döda i landet. Denna process skapar en ständigt pågående moralisk stress. Gör jag rätt som individ?
Forskaren Fredrik Livheim forskar kring stress och han menar att det finns tre saker som stressar alla människor:
- saker som är nya
- saker som är okontrollerbara
- saker som är oförutsägbara
Det scenariot med moralisk stress passar väl in på Livheims tre orsaker till stress. (Läget 2020-04-03)
Situationen med en pandemi och ett virus som är nytt för oss är helt nytt för både individen och samhället.
Pandemin känns okontrollerbar men myndigheter i olika länder försöker skapa kontroll över situationen genom lika och olika riktlinjer.
Dessa riktlinjer är oförutsägbara då det tar tid att lära känna viruset (Covid-19). Hur det fungerar och vad som har effekt i att minska smittspridningen och minska symtomen på sjukdomsförloppet i hopp om att rädda så många människoliv som möjligt.
Det gör att individen utsätt för hög moralisk stress vilket i sin tur framkallar stressbeteenden så som irritation, lättretlighet, ilska, konfrontationer, apati, känsla av att inget spelar någon roll, handlingsförlamning, sömnstörningar, aptitförlust, hetsätande, är ofokuserad osv. Dessa stressbeteenden kan påverka flera livsområden men framförallt relationer, både i hemmet och på arbete/skola.
Effekterna av myndigheternas riktlinjer och beslut påverkar också ekonomin för organisationer och därmed också individer. Om individens förmåga till överlevnad påverkas kommer de tre orsaker till stress, som Livheim tog upp, upp igen. Det är en ny situation med att inte veta om ens ekonomi kommer att gå ihop framöver och vilka förändringar individen kan förvänta sig p.g.a. detta.
Artikeln i Aftonbladet 2020-04-05 om Suicide Zero och deras oro för en ökning gällande självmord i kölvattnet på Coronapandemin är befogad då stressnivån riskerar att bli hög utifrån moralisk och ekonomisk stress. I artikeln nämns bl.a. vikten av:
- Fråga hur personen mår
- Visa att du bryr dig och vill lyssna – även om ni inte träffas fysiskt
- Förmedla hopp och betona att det finns hjälp för den som mår psykiskt dåligt
- Håll kontakten och stäm av regelbundet
Samtal mellan varandra för att skapa känsla av att man inte är ensam med dessa problem. Många av oss har samma oro och den oron minskar då vi samtalar om den. Många gånger kommer då också en ökad förmåga att reflektera vilket kan ge individuella lösningar som då sänker stressen och skapar engagemang.